coaching beyond your dreams

Varje gruppcoaching börjar och slutar med ’rundan’ utom vid första tillfället, då presentationen ersätter rundan.

Rundan går till så att coachen ställer en eller två frågor, som besvaras av var och en. Man kan göra på olika sätt:

Ha en dialog medsols med var och en om det som kommer upp. Är tidskrävande men låter var och en få utrymme och man känner sig uppmärksammad. Ämnet är oftast något som berör en eller flera deltagare och man behöver inte känna att man bara ger en persons uppmärksamhet. Man låter var och en säga så mycket man vill och behöver inte kommentera ytterligare. Ibland kan det ändå behövas en kommentar som tillför något till hela gruppen.

Har man tidsnöd bör man ändå inte hoppa över rundan. Då kan det räcka med att man säger ett eller tre ord, som står för frågeställningen från coachen. Fördelen med rundan är att alla kommer till tals, även de som inte säger så mycket annars. Alla bidrar med något, som säkert någon annan också har användning för. Man tvingas tänka efter och ser var jag själv står i förhållande till andra. I slutrundan får man med sig vad coachingen gett till just mig.

Förslag på frågor som kan användas i inledningsrundan:

Vad har du funderat över sen igår, som du vill dela med dig av?

Vad skulle du vilja hände idag?

Vad är dina förväntningar på den här coachingen?

Vad vill du bidra med idag?

Vilken fråga vill du ha svar på idag?

Vem vill du vara idag?

Hur kommer du att delta aktivt idag?

Vad skulle du vilja mest av allt idag?

Vad skulle du vilja ha mer av?

Nämn ett ord, som du vill ska prägla coachingen.

Förslag på frågor att användas vid coachingens slut:

Vad tar du med dig härifrån? (Glöm aldrig den frågan, den bör alltid vara med, för då får man med sig vad den här dagen/coachingen har gett, vad som varit viktigt och en hint om hur man kan gå vidare nästa gång.)

Hur känner du dig just nu?

Vad kommer du att ha användning för i framtiden?

Vad vill du ha mer av nästa gång?

Vad blev du mest förvånad över idag?

Vad kommer du att göra till nästa gång?

Vad kommer du att bidra med nästa gång?

Vad har du lärt dig idag?

Vad har du bidragit med idag?

Nämn ett ord som beskriver coachingen.

Rundan samlar och sammanfattar på ett sätt som gör att gruppcoachingen får naturlig början och slut. För deltagarna blir det tydligt vad coachingen har gett och man går iväg med något konkret.

Ska man ha regler?

 Man frågar gruppen vilka regler de vill ha för arbetet i gruppen. Det bör vara få regler men de ska vara absoluta. Det är viktigt att klargöra och hellre ha för få än för många regler. Exempelvis om mobiltelefonen ska vara avstängd, finns inga tillfällen där man kan ha den på. Det kanske är bättre att komma överens om att man ska stänga av den. Många av de förslag till regler som kommer upp kan räcka med att man har diskuterat hur man förhåller sig.

Tider är ett annat område som ofta kommer upp. Diskutera hur man vill att det ska fungera men försök undvika att det blir en regel. Vill gruppen ändå ha det som en regel, så är det gruppen som bestämmer men försök belysa konsekvenserna som kan bli.

Vid ett tillfälle hade gruppen ’hålla tider’ som en regel. På den andra dagen kom en av deltagarna rätt ordentligt försent och även om hon försökte ge en ursäkt, uppmanades hon bara gå och sätta sig. Vid dagens slut före slutrundan togs förseningen upp. Coachen frågade de andra deltagarna hur de reagerade när hon kom försent. En del hade blivit upprörda och arga, eftersom det var en regel. Någon sa att han kom av sig i vad han höll på att säga och flera upplevde förseningen som mycket störande. Det var viktigt att visa på konsekvenserna när en regel bröts och gruppen kunde ha en diskussion inte bara om tiderna utan om reglerna, vad man ska tänka på när man bestämmer reglerna. Hade tiden inte varit en regel, skulle reaktionen säkerligen blivit en annan.

Sekretess.Vad coachen dock alltid ska se till att det kommer på pränt är regeln om sekretess, det som säjs stannar i rummet. Detta för att skapa en förtroendefull atmosfär och ett etiskt förhållningssätt till vad som händer under gruppcoachingen.

Aktivt deltagande. Man bör också se till att aktivt deltagande finns med som ett åtagande och en regel. Det hjälper gruppen se till att alla är med i det som händer i gruppen. I det inledande samtalet med var och en, bör detta ha tagits upp ordentligt.

Pass. Eftersom coaching förutsätter frivillighet, är det av yttersta vikt att man har frihet att avstå från att svara eller göra inlägg, fast det kanske förväntas av en. Detta ska vara accepterat av hela gruppen.  Dessa tre regler bör finnas med och vill man ha ytterligare regler bör hela gruppen vara enig om detta. Om respekt kommer upp, försök ha en diskussion hur respekt på olika sätt kan yttra sig.

 Viktigt är att man diskuterar igenom reglerna, vad det innebär och vilka konsekvenser det kan få. Det är bättre att man enas om förhållningssätt i stället för regler, till exempel att man ska hålla tiderna.  

Vad händer i gruppen när man har diskuterat regler för hur man ska ha det under gruppcoachingen?

Fortsättning på förra bloggen.
Så här går övningen till:

1. Be deltagarna välja någon att samarbeta med, helst den man känner minst.Viktigt att de själva tar initiativ, eftersom det är en grundhållning i hela coachingen.

2. Låt 2 och 2 intervjua varandra utifrån 4 givna frågor på blädderblocket.

• Namn
• Nuvarande situation (eller vad som är mest lämpligt att fylla rutan med)
• Det här trodde ni inte om mig!
• Mina förväntningar på den här gruppcoachingen.

        Be deltagarna leta upp ett ställe där de kan vara lite avskilda och låt dem själva välja var de ska vara.

3. Tid – max en halvtimme. De kommer att prata om mycket annat och därför får man högst hålla på en kvart per person.

En del kommer att anteckna ordentligt, andra pratar runt och det brukar vara hög aktivitet. Halvvägs genom övningen är det viktigt att gå runt och se till att de byter fokus till den andre personen, om de inte redan gjort det.

Inte förrän gruppen är återsamlad, kommer nästa uppgift.

4. Var och en ska presentera den andre och man får inte ha tillgång till anteckningar.

Uppmana alla att lägga bort sina noteringar under presentationen, så att ingen ’läser in sig’ på den man ska presentera. Detta ska inte avslöjas före övningen!

 5. Man får inte söka stöd hos den man presenterar, som inte får bekräfta eller förneka uppgifter som kommer fram, varken genom nickningar, miner eller ord.

Viktigt att vara tydlig med dessa instruktioner, eftersom just det kommer att ligga till grund för diskussionen om kommunikation efteråt.

6. Den som blir presenterad ställer sig upp, antingen framför gruppen eller vid sin plats.

Under tiden presentationen pågår, skriver coachen/gruppledaren in uppgifterna som framkommer på blädderblocket. Använd omväxlande två färger, för att det ska bli lättare att se vilka uppgifter som hör till vem. Låt sedan bladet hänga på väggen under tiden coachingen pågår. Det hjälper deltagarna att lära sig namnen (om man inte kan dem) och komma ihåg förväntningarna.

Kommunikation

Utifrån presentationsövningen kan man diskutera hur kommunikationen fungerar, hur jag ger budskap och hur jag lyssnar. Exemplifiera med hur det kan vara i en jobbintervjusituation. Man kan använda frågor såsom:·

Hur kändes det att bli presenterad?·

Hur kändes det att inte få rätta till sådant som uppfattats felaktigt?·

Hur kändes det att inte ha tillgång till ”manus”?·

Fundera över hur jag ger information.·

Fundera över hur jag uppfattar information.·

I vilka andra sammanhang har man ej full kontroll på hur den information jag ger uppfattas?·

Vad kan jag göra för att bli tydligare?·

Hur kan jag lyssna för att uppfatta andra bättre?

Vad är din styrka i kommunikationen?

Den här presentationsövningen  brukar jag använda i alla gruppsammanhang. Den ger insikter om kommunikationens betydelse och svetsar samman gruppen på ett effektivt sätt.

Förbered ett blädderblock eller tavla med 4 kolumner.

Första kolumnen har rubriken NAMN och jag brukar använda bara förnamnet.

Andra kolumnen har rubriken NUVARANDE SITUATION. Beroende på sammanhanget återfinns här t. ex. arbetssituation, arbetsuppgifter eller det som är mest aktuellt. Har man till exempel en grupp arbetssökande, kan kolumnen heta: söker jobb som….. Är det en utbildningssituation kan det vara adekvat att använda Yrke eller Befattning som namn på kolumnen.

Tredje kolumnen har rubriken DET HÄR TRODDE NI INTE OM MIG. Där väljer var och en det man vill visa av sig själv men som inte alltid kommer fram i arbetslivet. Det ger ofta nya beröringspunkter men också en otvungen stämning och en förståelse över att det finns så mycket mer än vi visar.

Fjärde kolumnen har rubriken FÖRVÄNTNINGAR. Förväntningarna är viktiga att få så precisa som möjligt. Om någon har förväntningar på sådant som man redan här vet att det inte kommer att tas upp, kan man därför ha en diskussion om realistiska förväntningar. Spara det här bladet tills gruppens hela process av gruppcoaching är klar och gå tillbaka till förväntningarna och se vad som hände. Ett bra sätt att se vad gruppen tror ska hända och vad som verkligen hände. Det knyter samman säcken på ett finurligt sätt.

Jag brukar fylla i uppgifterna omväxlande med blå och röd färg. Eftersom bladet sitter uppe under gruppcoachingen, är det lätt att läsa även om raderna inte är helt perfekta.

Exempel:

Namn…….Nuvarande situation…..…Det här trodde ni inte om mig!…….Förväntningar

Peter………Utbildare……………………Har varit i Australien i 3 år……………Vill att samarbetet blir bättre
Annica…….Marknadsansvarig…………Har spelat softball i Spanien…………Vill ha bättre delat ansvar

Nina……….Egen företagare……………Har skrivit en bok……………………..Vill att vi löser vem som gör vad
Emma……..Studerande…………………Intresserad av konst………………….Vill lära sig mer av andra

Hur övningen går till kommer i nästa blogg. Fundera över vad du själv skulle svara!

• Etiska regler följs (Enl. ICF). Att respektera och följa de etiska regler som finns inom coachingen gör coachingen ännu kraftfullare. Det skapar respekt och tillit, som påverkar alla positivt.

• Aktivt deltagande av alla i hela gruppen. För att skapa trygghet i gruppen är det viktigt att alla är aktiva i coachingprocessen. Tystnad föder osäkerhet och de övriga i gruppen vet inte var de inaktiva befinner sig. Delaktigheten är en viktig faktor för att coachingen ska ge bra resultat.

• Fullständig närvaro såväl fysiskt som mentalt. Är deltagarna inte närvarande blir gruppen inte hel och potentialen krymper. För varje deltagare som ’försvinner’ blir gruppen en ny organism. Det gäller både att finnas på plats men också att vara närvarande i nuet.

• Frivillighet. Bästa resultatet åstadkommer gruppen om alla har en uppriktig vilja att delta med hela sin kapacitet. Ärlighet, frivillighet och acceptans hos alla i gruppen förstärker gruppens förmåga.

• Coachkompetenserna för coaching respekteras. Att bli duktig på coachkompetenserna och följa dessa, gör coachingen effektiv och ger kraft åt hela gruppen. Genom att träna, träna och åter träna, kommer gruppen att bli mycket effektiv i att ha ett coachande förhållningssätt men också att minimera tiden och nå snabbare resultat.

• Coachen har ansvar för att gruppen får den uppmuntran den behöver. Viktigt är dock att inte förstärka vissa åsikter och synpunkter, som kan tolkas till att coachen tycker att de är viktiga. Att inte visa sina egna värderingar är nödvändigt från coachens sida.

Kan det finnas fler faktorer som är viktiga för bra gruppcoaching?

När kan man använda gruppcoaching?

Det kan till exempel användas för att

·      Utveckla verksamheten  Att gruppcoacha för att få utveckling av verksamheten ger ofta bredare perspektiv på verksamheten. Vid ett tillfälle kom till exempel bemötande av kunder och förhållningssätt i verksamheten upp. Något som kanske annars inte skulle ha getts så stort utrymme. Nu valde man att även jobba aktivt med dessa områden. Dessutom skulle det inte belasta budgeten med kostnader men däremot ge en effektivare verksamhet, som gynnade intäkterna.

·      Fånga upp nya idéer, en målinriktad och konstruktiv väg, som kan vara ett alternativ till brainstorming. Genom att coachingen tar upp aspekter från många olika håll, befrämjar detta nytt tänkande. Många nya förslag kommer upp och man betraktar dem förutsättningslöst. Dessutom tas bra idéer om hand i och med att man i coachingen även utformar handlingar.

·      Sätta fokus på ett speciellt område. Att coacha i grupp när det gäller en speciell fråga ger ofta många förslag, som man kanske annars inte hade tänkt på. Genom att formulera frågorna coachande, kommer nya vinklingar upp och området blir allsidigt belyst.

·      Hitta en lösning på en situation eller en fråga.Precis som i individuell coaching är coaching ett bra sätt för att hitta annorlunda och kanske bättre lösningar på en fråga. Dessutom använder man hela gruppens kapacitet, vilket gör att det blir många fler synpunkter

·      Gruppen ska ta eget ansvar för vad som händer. Genom att man i coachingen ger hela ansvaret till gruppen, blir gruppan automatiskt tränad i att ta sitt fulla ansvar. Det kan ge gensvar i verksamheten i övrigt också om man gruppcoachar regelbundet.

·      Förbättra klimatet i gruppen.Eftersom man hjälps åt att hitta svaren och är aktivt deltagande förbättras oftast klimatet i gruppen. Man får ett gemensamt mål och att poängtera acceptans i coachingprocessen ger också ett bättre och mer tillåtande klimat.

·      Förbättra samarbetet i gruppen.Det aktiva deltagandet gör att alla hjälps åt. Förslag och synpunkter bygger vidare på det som sägs och därför blir man medveten om samarbetet. Det går bättre att gruppcoach om alla hjälps åt och plötsligt är man mitt i ett aktivt samarbete inom gruppen.

Kan det finnas fler anledningar till att gruppcoacha? Skriv gärna och ge dina synpunkter!

GRUPPCOACHING – samtalet

Av alla förberedelser inför gruppcoachingen har man mest att vinna på samtalet med var och en innan man startar upp. Det behöver inte vara så märkvärdigt, bara ett samtal för att klargöra vad som väntar gruppen och den enskilde.

Förutom att man lär känna varandra lite grand och kanske presentation av coachen, brukar jag ha tre frågor som alltid ingår.

1. ’Vad vet du om coaching?’

Nästan alla har i nuläget en uppfattning om coaching men den varierar i det oändliga. Att förklara och beskriva coaching underlättar när coachingen börjar och man kan möta rätt förväntningar. Det kan ibland vara bra att ge en kort demo-coaching.

2. Vilka förväntningar har du på gruppcoachingen?’

Här finns tillfälle att rätta till missförstånd eller orealistiska förväntningar. Men också att förklara vad gruppcoachingen kan ge om alla är delaktiga.

3. ’På vilket sätt kommer du delta aktivt?’

Det är viktigt att poängtera hur viktig närvaro och delaktighet är och hur det påverkar resultatet. Här brukar jag också fråga –’Vill du vara med?’ Frivilligheten är betydelsefull i såväl enskild coaching som gruppcoaching.

När du haft ett första samtal, har man som coach redan etablerat en kontakt och man behöver inte försöka lära känna varandra och fundera över vem coachen är, när gruppcoachingen väl börjar. Jag har fått många återkopplingar på att man kommit långt redan från början i gruppcoachingen med hjälp av första samtalet.

Fundera över hur du själv skulle vilja ha första samtalet om du var med i gruppen?

Då ska jag äntligen sätta igång bloggen igen!
Ämnet för mina bloggar kommer vara gruppcoaching.

Eftersom jag förhoppningsvis kommer ut med en bok/handledning i ämnet inom kort, tänkte jag betrakta gruppcoachingen ur lite olika aspekter. Jag har många erfarenheter att dela med mig av och jag kommer också ha synpunkter, exempel och tankar om gruppcoaching.

Jag börjar lite lätt med att ta upp namnet. Heter det Gruppcoaching eller Teamcoaching. Som vanligt lånar vi in engelska ord och gör dem till våra. Men jag ser en tydlig skillnad mellan grupp och team.

TEAM
är en grupp personer, som ska göra ett arbete tillsammans. Oftast återfinns team i arbetslivet men även inom idrotten finner vi olika slags team. Det övergripande målet eller arbetsuppgifterna brukar vara gemensamma men ofta har teammedlemmarna olika ansvarsområden. Utmärkande är att alla ska jobba mot målet.

GRUPP
är en samling personer, som har någonting gemensamt men behöver inte vara ett team. Det kan vara gemensamt intresse, politiskt, ämne, egen utveckling eller något annat som kommer att avhandlas. Många gånger får man ett bättre resultat just för att man är en grupp med mer kunskap, kreativitet och engagemang.

Om man coachar en grupp eller ett team har ingen betydelse för coachingen, det är samma tillvägagångssätt och nästa gång kommer jag skriva om hur man startar upp gruppcoaching.

Hur många grupper eller team ingår du i? Räkna efter och du kommer att bli förvånad över resultatet!

Att coacha ett perspektivbyte med hjälp av djur är spännande. Man vet aldrig vad som kommer upp och framför allt brukar den som blir coachad bli både förvånad och överraskad.
Exempel på frågor:
– ’Om du jämför din situation med ett djur, vilket djur skulle du välja då?’
För att få bort vad man fastnat i i en situation, kan det vara bra att ta någonting helt annorlunda, som t ex ett djur. Ämnet behöver inte alls ha någon anknytning till djur utan bara bli jämförd med det. Be att de tar det djur, som först dyker upp – inget ’sorterande’ eller eftertänksamt val mellan olika djur.
– ’Vad är utmärkande eller typiskt för det djuret?’
Här gäller det att höra och observera vad som dyker upp, är det egenskaper, utseende eller något annat. Som coach kan man redan här se vad som har bäring på situationen som coachas. Kanske ska det användas senare när ’djur-sekvensen’ är färdig.
– ’Vilka egenskaper har det?’
– Tänk på att alla goda egenskaper finns hos den person som blir coachad, annars skulle man knappas se dem. Kan också vara bra att ta fram innan coachingen är klar. Försök gärna få fram fler egenskaper.
– ’När du tänker på det här djuret, vad känner du då?’
Här får man fatt i känslan, försök få den beskriven så utförligt som möjligt, gärna var i kroppen man känner känslan och vad den står för. Om situationen och ämnet i coachingen har med känsla att göra, är detta en ytterligt viktig passus.
– ’Vad är det bästa du kommer på, när du tänker på det här djuret?’
I sökandet efter situationens positiva sidor, är den här frågan mycket viktig. Även om det är en knepig eller svår situation som coachas, finns det alltid något bra med den också.
– ’Hur skulle du kunna använda dig av de här egenskaperna, din känsla för djuret eller något annat som kommit upp i din situation?’
Här knyts allt samman, se på situationen utifrån vad som kommit fram och låt djuret ännu mer bli situationen. Titta mer på egenskaperna, känslan och det positiva i ’djur-coachingen’ för att kunna användas i ämnet som coachingen rör. Själv tycker jag att det kommer de mest fantastiska resultat när man använder djur som ’coachverktyg’.

Ett spännande sätt att få till stånd perspektivbyte är att använda sig av de fyra elementen: Jord, luft, vatten och eld. Alla har vi ett förhållande till dessa element och elementen kan se så olika ut att de är användbara i nästan alla sammanhang.

-Tänk dig att du har en situation, som du vill bli coachad på.

Om du tänker dig den situationen som luft, vad slags luft skulle det kunna vara?

Svaren kan bli hur olika som helst, kanske är det hög klar luft eller dis och dimma eller varm sommardags-luft eller kall luft, som en vinterdag. Nästa fråga blir att berätta mer om luften och framförallt:

– vad står den luften för för dig?

– Berätta mer!

Sedan fortsätter du och frågar om eld.

– Tänk dig den här situationen som eld, vad slags eld tänker du på då?

– Vad står den elden för för dig?

– Berätta mer!

På samma sätt behandlas jord och vatten. Stanna gärna en stund vid varje element och träng djupare in i ämnet. När alla element utforskats, kan man gå vidare på olika sätt. Till exempel kan man fråga om de här olika elementen har något gemensamt eller en röd tråd. Man kan också fråga vad som kommit fram om situationen man coachats på. Vid något tillfälle frågade jag:- ‘Om du blir det här vattnet du beskriver, vem är du då?’ Det gav en spännande ingång till fortsättningen av coachingen.

Vad som händer när man coachar med hjälp av elementen, är att man befinner sig nån annanstans än i den situation man tänker på. Det blir helt annorlunda och ibland har det hänt att man ’glömt bort’ situationen och när man återvänder till den, hittar man helt nya insikter.

Det är som alltid viktigt att känna av när man ska använda det ena eller det andra sättet för perspektivbyte och det kan du utveckla genom att använda din intuition. Men det är ett ämne för ett annat blogginlägg!

Lycka till!